rädslans ornament

lägg dig ner. marken tar emot dig. blunda. du lyfter. högt över dig själv. upp in i dimman. men du åker neråt. för du hänger från taket. gravitationen är magneten som håller dig kvar. spotta på den. och skrik. utåt. skrik så högt att rummet går inåt och din hud sträcker sig om huset. du sväljer huset med dina skrik. du sväljer vägarna med dina skrik. du trampar sönder allt i din väg men du slutar inte skrika, nu med ett skrik som kommer från magen, som är mörk och bullrande, som får din mun att anta utmaningen mot solen. du stirrar in i ljuset och sväljer den med. nu är du ett med dig själv. du har solen i magen. nästa gång du känner dig rädd ska du bar öppna munnen. då kommer ett ljus att lysa från svalget och förinta alla murar omkring dig.