ett konstverk utan titel

jag måste veta vem du är

vad gör du

med

allt

detta



tomrum?

jag känner dig
vi är sammankopplade
inkopplade
jag är i dig nu
mina ord andas

vem är du
som bär mina ord
i tomrummet

KONSTFUCK

don't kill bambi.
snart alldeles snart kommer vi att ha dom ute bland oss. som grannar, i snabbköpet, i sängen. då kan vi smeka dem över kinden och säga, ja världen är grym. ja folk dör och du me en da.
men det gör inget. för vi har konsten.
det är synd om människor sa Nietzche, kanske därför att dom når inte dit dom tror att de vill nå...
därför undrar jag om hela medierevet har gått vilse i det stora havet av tankar. eftertänksamheten lyser med sin frånvaro och moder courage rasar i okunninghetens vagga. osjälvständigheten leder fiskarna i strömmen, mediarevet fiskar upp dom.

så, konst är konst därför att konstnären säger att det är konst. ett brott är ett brott därför att lagen och lagtolkarna säger att det är ett brott. men konst kan aldrig vara brottslig.
om konstnären undersöker pyskiska sjukdomar är det en undersökande konstnär. det ger mig en mängd frågor. för det tackar jag konstnären.
om konstnären filmar klottringen på tunnelbanan är det en vardagsföreteelse som konstnären undersöker. för det tackar en hop samlare för, med sina sedlar.
Om jag skriver är det konstens skugga ni läser. för att jag är konst. och därmed blir ni konstnären som upplever det.
för det tackar vi varandra.
utan skyddshandskar, utan sedlar, utan baktankar

Vad vill du med ditt liv?

Vad vill du med ditt liv? Blev det som du hade tänkt dig? Visste du vad du ville när du väl stod på egna ben? Visste du det innan? Om inte, varför tror du det? Ville du hamna här? Vill du svara på dessa frågor? Eller vill du hellre läsa om någon annans val? Varför är det lättare? Spegel spegel på väggen där säg mig som rättast i världen är?

”Kära spegel, idag har jag sett två jättemisslyckade lantisar på tunnelbanan. En utav dem bar fjolårets jacka från HM med skor från Din sko. Hur kan människor gå ut så där? Har dom ingen spegel!? Alltså du borde se dom, kolla på min blogg, blonbrudblåserbubblor.blogg.se!”
”Spegel jag måste berätta, lille kaj har bajsat tre gånger och jag torkade varje gång med ekovänliga torkdukar. Dessutom har jag lagat ekovänliga glutenfria IG anpassad barnmat hela dagen medan vi sjöng emo-vänliga sånger (rekommenderade av barnexperterna på tv4) framför spegeln så att lille Kaj kunde se sig själv. Filmen är helt underbar så jag la in den på min facebook!”
”Hej Spegel, idag har jag skördat fyra unga kvinnor på Exuberance-kliniken på Östrermalm. Dom hade skor gjorda av skinn från våra djurvänner. Och botox dom sprutade in fanns på WHO’s svarta kemikalielista. Det kändes rätt. Filmen finns på youtube”

Du är vad du gör. Gör något av dig. Gör dig av med dig själv. Begå Egocid.

älska hollistisk

det finns kroppar man vill djupdyka i undersöka med fingrar tungan sitt kön. men inte nödvändigtvis med ögonen. man vill känna dofterna av safterna som rinner av värmen som sprider sig mellan över i en. men det är ine nödvändigt att minnas alla vägar. man vill gå förlorad i rytmerna i de böljande vågorna i musiken som spinner ihop kropparna känna hur en avgrundsdjup vrål tar över en. det är djuret som vill ut hon som inte ser för hon är färgerna.
och det finns kroppar du äter varje dag. dessa kroppar är sällan fotogenetiska de finns på fiket du går på varje vecka, han som alltid ser åt ditt håll men tar ner ögonen när du vänder huvudet. det är hans handleder du följer ända bort till munnen, nedför den lena halsen med den stora adamsäpplet som hoppar ungdomligt åt sina vänners skämt medan han lutar sig tillbaka i stolan kan du se hans bringa under den stickade tröjan, hur den sänker sig och höjer sig som om den fanns under dig under dina rytmer, ja han känner allt detta, eller hur, hur dina ögon utforskar, du ser det på de röda kinderna, på den stela nacken, på de euforiska ögonen. och du vet att ni skulle njuta. att ett möte mellan er skulle leda till passioner i hallen, på mattan, i den oroliga sängen. du känner det i ditt bultande sköte. ändå viker du tidningen, långsamt, torkar kaffet från mungiporna och reser dig utan att titta. men när du går förbi känner ni båda värmen. han blundar när du går ut.
ni har ändå älskat en molnig eftermiddag på ett café mitt i nowhere.

min chatt med Ernst Billgren

Norma: ernst kan man skapa något utan att tro?
Ernst Billgren: Man behöver inte tro på den, man kan göra den ändå.
Norma: så man ska bara köra på?
Ernst Billgren: Helt okej utom på min bil.
Norma: är det så du gör?
Ernst Billgren: Yes.
Norma: men vad finns det mer än så?
Ernst Billgren: Om man vill kan det göra det, men det behöver inte göra det. Mitt tips är att inte blanda ihop konst och pengar.
Norma: var står du i din konst?
Ernst Billgren: Jag tjänar mest själv på att göra någonting för andra.
Norma: så du skapar och uppfinner trender för andra?
Ernst Billgren: Konst håller man på med trots att det är omöjligt. Inget sätt är fel bara man gör något. Trenden är väl konstbegreppets upplösning.
Norma: behöver du få utlopp för din inre bimbo?
Ernst Billgren: Vi får väl se.
Norma: jag menade inte som en provocation
Ernst Billgren: Strunta i att provocera, det brukar reta gallfeber på folk.
Norma: jag ville befria din sexuella kraft, din kanal till andra människor
Ernst Billgren: Den har varit på reparation och bör vara på plats nu.
Norma: det låter som om du pratar om manligheten i konsten
Ernst Billgren: Killarna ligger ju risigt till eftersom de flesta på konstskolorna är tjejer. Se upp!
Norma: varför tror du att du kan flyga?
Ernst Billgren: Kunde inget annat.
Norma: kan alla människor flyga fritt?
Ernst Billgren: Det är upp till var och en. Det beror på vad man vill.
Norma: ja där håller jag med dig men mitt jobb är att få människor att låta sin inre bimbo visa vägen till friheten
Ernst Billgren: Gör man ett jobb åt någon bör man väl få betalt. Information om hur det är borde fungera.
Norma: när du säger så där gör du mig till en modern hora
Ernst Billgren: Inom modernismen är utveckling viktigt, medans egyptierna gjorde samma sak i flera generationer och det blev lika bra konst för det. Allting beror på vad man själv vill med sin konst.
Norma: så du menar att göra konst handlar inte om att köpslå med de döda?
Ernst Billgren: Jo, i alla fall modernismens grav.
Norma: jag skulle behöva lite coaching för att orka fortsätta, ska vi göra ett utbyte
Ernst Billgren: Om jag hinner.
Norma: jag menade med din fru för du är väl i Asien mest?
Ernst Billgren: Gå till adressen http://www.seahill.info och läs mer.
Norma: Jag känner verkligen att det vore spännande att befria din inre melankoliska bimbo…
Ernst Billgren: Ingen thriller, bara fakta. Du blir troligen rik.
Norma: har du några befrielsestunder i din konst?
Ernst Billgren: Inte så många som jag skulle vilja, är mycket i Asien.
Norma: ska vi börja med en lunch och ett glas vin?
Ernst Billgren: Alltid en lättöl till lunchen.
Norma: borde vi bjuda in fler till vår befrielse-lunch?
Ernst Billgren: Varför ska bara medelklassen få spela? Alla blötdjur borde få leva.
Norma: ernst, fly inte ifrån dig själv nu, tänkte du på dina vänner inom konsten?
Ernst Billgren: Nej. Femtitalets kaffepanneunderlägg inspirirerade mig.
Norma: ja ja så låter den ensamme som måste verka tufft
Ernst Billgren: Tufft? Är nog snarare bortskämd. Jag är så upptagen med vad jag håller på med, så jag hinner inte se framåt.
Norma: men är inte alla människor ensamma och handikappade och i stort behov av ömhet? Jag har en gåva att dela med mig, det gör mig till ett konstverk.
Ernst Billgren: Det var ju det jag sa. Troligtvis är du snygg också.
Norma: tyckte du om tavlan du fick av mig?
Ernst Billgren: Fick? Den var ju svindyr.
Norma: men var det inte värt det?
Ernst Billgren: Ja.
Norma: utmaningarnas gräns är snart nådd för dig, dags att börja gå inått nu? Eller är du för trött?
Ernst Billgren: Stämmer och det är kul och ibland blir jag trött.
Norma: så du flyr ifrån mänsklig värme?
Ernst Billgren: Nej, det hjälper.
Norma: men kan du köpa mig som ett konstverk utan att bli jämförd med P Hollander?
Ernst Billgren: För mig spelar det ingen roll om en sak är konst eller inte.
Norma: tycker du om att chatta med mig?
Ernst Billgren: Vet inte vad som händer men det är kul med andra världar.
Norma: inser du inte att vi har en dominans-spel mellan oss där du är den äldre maktfullkomlig? Vad är detta?
Ernst Billgren: Chansen att göra någonting vettigt.
Norma: berör det här dig på riktigt?
Ernst Billgren: En del.
Norma: vad är jag för dig?
Ernst Billgren: Nya skor.
Norma: vi måste luncha. Tisdag?
Ernst Billgren: Är i Asien då.
Norma: när vi närmar oss varandra bör vi se varandra som konstverk i ett konstverk eller bara som människor?
Ernst Billgren: Jag försöker undvika att skapa ett system för hur man gör konst och processen hoppar jag gärna över.
Norma: vågar du vara ett konstverk inför dig själv?
Ernst Billgren: Verk av hög kvalitet sjunker inte lika mycket som de av lägre kvalitet, även om de är målade av samma konstnär.
Norma: Vad är det som oroar dig med det hela?
Ernst Billgren: Hur kunde sista sekunden gå innan Big Bang när det inte fanns någon tid.
Norma: ok, fine måndag, lunch, vart?
Ernst Billgren: Huddinge.
Norma: bor inte din dotter där? Ja fast hon är så stor nu, måste göra ont i dig.
Ernst Billgren: Jag är väl snart klar med det jobbet.
Norma: Vad gör du för att trösta dig?
Ernst Billgren: Räknas plastdockor?
Norma: hmm, vi kanske borde leka ihop med våra Barbies
Ernst Billgren: Du verkar ha bra smak.
Norma: Vet du vem som uppfann Barbie?
Ernst Billgren: Du?
Norma: en amerikansk general som ville ge flickorna en ideal att leka med. Han måste ha varit rätt full.
Ernst Billgren: Jag har aldrig varit full.
Norma: Ingen är perfekt
Ernst Billgren: Tycke och smak.
Norma: ska vi avsluta det här?
Ernst Billgren: Ja.
Norma: hur?
Ernst Billgren: Man hugger till med en sax när någonting blir för långt.
Norma: Bara vi gör det med värdighet
Ernst Billgren: Det finns inga pratbubblor i min konst.
Norma: det känns ändå som om talar samma språk du å jag, jag tror vi kommer att ha en fin lunch.
Ernst Billgren: En viktig del i modernismen har varit att skapa nya språk. Kan man inte turkiska blir en bok på turkiska oviktig.
Norma: Amen och Ciao!

pimp my ride

www.saftkalasrecordings.se/blog

JOHAN TILLI ÄR GUD